hay tantos caminos por andar

"Vill du ha ett Evo-frimarke?" fragar postkvinnan som jag rakade vacka nar jag trampade in i hennes lilla, lilla postkontor pa en bakgard i La Paz. "Alla vill ha Evo-frimarken nu" sager hon och letar fram ett frimarke med Bolivias forsta president med ursprung ur Aymarafolket. Genom Evo Morales och hans socialistparti satter manga i landets underklass hopp till att i alla fall lite mer rattvisa kommer skipas. Evo Morales ar fran Oruro som vi, efter ett besok pa Barnfonden/CCFs huvudkontor i La Paz, aker till for att besoka nagra av Barnfonden/CCFs projekt i omradet. Oruro ar en stad starkt praglad av gruvindustrin, som 1985 kollapsade helt delvis pga sjunkande metallpriser. "Arbetarna blev aldrig forvarnade. Deras forman knackade pa dorren och lamnade over ett brev med besked om uppsagning. Sen lamnades arbetarna at sitt ode" sager Franco som arbetar pa projektkontoret for projekt 2948 Renovación Madre Niño. Sedan dess har omradet forsokt komma pa fotter. ...

El Alto betyder hojden. El alto Alto betyder da den hoga hojden. Fororten, som har vuxit till en egen stad med 800.000 invanare, klamrar pa bergskanten och ser ut att snart rasa ner i de mer valbargade centrala delarna av La Paz. I den bolivianska huvudstadens lagre kvarter finns de hoga skyskraporna och hotellen med blanka glasfonster. I den pa berget klangande fororten springer de losdrivande hundarna ikapp pa gator med mer hal an grus, medan manniskor med trotta ogon letar efter nagot battre, ibland soporna. "Den hoga hojden" har ett hogre inslag av engagemang och ett lagre matt av fungerande vagar. El Altos befolkning bestar till stor del av inflyttade arbetslosa fran den kapitulerande gruvindustrin i exempelvis Oruro och Potosí. Hit kommer ocksa "eliminerade" kokaodlare fran landets norra delar, som efter regeringens militara aktioner fatt se sina kokaodlingar uppryckta och nerbranda och nu soker en sista chans till overlevnad i huvudstaden. De politiska rorels...

Barnfondens arbete ar narvarande da folk fragar vad jag gor och vad jag trivs med, aven om organisationen inte har nagra projekt i landet. Advokaten som arbetar med miljofragor pa naturreservatet La Reserva Nacional de Paracas fragar om Barnfondens intentioner att borja samarbeta mer med projekt i Peru. Jag svarar att det inte ar aktuellt just nu, eventuellt framover. Allt ar relativt. Levnadsstandarden ar nagot, nagot hogre och arbetslosheten nagot, nagot lagre i Peru an exempelvis i Ecuador. Till stor del pga inkomsterna fran turismen. Landet lever till stor del pa arvet fran Inkaforfaderna, pa batturerna till de vackra oarna och pa expeditioner till regnskogen. Samtidigt kantas aven vagarna har av kakstader som ser ut att kunna falla likt Domino vid nasta vindpust. Aven har finns en lagre klass som stadar hotellen dar jag och landets ovre klasser bor. Advokaten kom och lamnade en artikel om den miljoforstoring som hotar regionen. Paracas soder om Lima praglas av turer till Las Islas...