hay tantos caminos por andar

http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/6457691.stm Läs mer om Bolivias försök att återta varumärket Coca som beslagtagits av ett välkänt dryckesbolag. I Bolivia försöker man även att på nya sätt förädla det gröna blad som i väst omvandlas till en industriell drog samt en multinationell hälsoförödande dryck, men som i det egna landet i tusentals år har skapat arbetstillfällen, varit en del i ceremoniella riter och hållit hårt gruvarbetande människor vid liv. Att romantisera kokabladets betydelse är inte aktuellt. Dess betydelse är ett faktum. Och den som anser detta vara en drogliberal text har dessvärre inte läst ordentligt. Bolivia fortsätter tampas med sociala och ekonomiska orättvisor. Den lättodlade kokan, som ger hög avkastning för en liten kostnad, har länge stått för en betydande del av inkomsten för landets bönder. Sedan ett antal år bränner dock tidigare regeringars militärer systematiskt sönder stora odlingar under det USA-stödda eliminieringsprogrammet "Coca Zero". US...

En lo puro no hay futuro La pureza está en la mezcla

"Det är skamligt att vissa kommuner vägrar ta emot människor som flyr från krig. Utvecklingen går nu tvärt emot de intentioner Sverige har bestämt för flyktingmottagandet. Koncentrationen av asylsökande till vissa kommuner bara ökar. Staten bör fullt ut ersätta kommunerna ekonomiskt, men också kräva att varje kommun med rimliga förutsättningar ska ta emot flyktingar. Eget boende-lagstiftningen (ebo) placerar i all sin teoretiska välvilja i praktiken de asylsökande i helt ohållbara livssituationer" skriver kommunstyrelsernas ordförande i Södertälje, Göteborg och Malmö - Anders Lago, Göran Johansson och Ilmar Reepalu (alla s) i DN Debatt. De syftar till de problem som dessa boendebidrag har åsamkat många flyktingar som använt boendebidraget till att flytta in i släktingars hem vilket resulterat i trångboddhet och svårigheter att erhålla en värdig levnadssituation i regioner med en redan hög andel flyktingar. "Utvecklingen går tvärt emot de intentioner Sverige har bestämt f...

Vi trampar runt till synes oberörda av varandras existens I den egna bubblan fladdrar tankar om mig mitt mina De altruistiska handlingarna är förkläden för egot

Europeiska rådets möte i Lissabon våren 2000 kröntes med deklarationen att EU före utgången av år 2010 ska bli "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning". Det är så vackert så huden knottras. Tidsmarginalen till året då det inspirerande slutmålet ska ha uppnåtts närmar sig dock med älgakliv. Frågan är om den europeiska unionen stolt kan titulera sig med ovanstående epitet redan om tre år och om de reformer som pågår kommer leda till detta... Här hemma diskuteras ovanstående utmaning flitigt. Det surras om att "det går bra för Sverige". Snart kommer arbetstillfällena övervinna utbudet av arbetskraft. Enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer har exempelvis arbetslösheten bland just ingenjörer halverats från 3,0 procent under hösten 2003 till 1,5 procent under hösten 2006. Det smids planer på att tillåta en ökad a...

I mitt land vänder vi bort blicken vid möte på trottoaren. Och alla vet ju att vi inte pratar med varandra i väntan på buss. Om inte bussen är försenad. Det är den ofta. För vi har koll. Tiden tickar runt handleden. Ständigt. Och så gillar vi att ta livet av oss. En vanlig kommentar. En trött fördom och stereotyp föreställning om ett grått och destruktivt folk. För vi är väl gråa? Eller? Den svenska modellens attraktion har svalnat i den globala välfärdens sammanhang, likt en god vinyl som börjat hacka... Vi började bra. Men vart går vi? Under min tid i Sydamerika hyrde jag ut min lägenhet till Imran från Pakistan. Han är energisk, impulsiv och klär sig i skarpa färger. Och arbetsgivarna står på kö... Jag föreslår ett besök på www.barnfonden.se Resandet gör mig ödmjuk. Och rik.

Namnet pa min blogg, "Hay tantos caminos por andar", ar spanska med betydelsen: "Det finns sa manga vagar att ga". Konkreta vagar handlar ofta om standard. Halor eller asfalt. Omgivningar med valbargad bebyggelse eller slitna skjul. Motande nytvattade, valpolerade fordon eller skramlande pickups foljda av tunga lastbilar vars avgasrening sallan gynnar den grona omgivningen. Abstrakta vagar saknar ofta slut. De handlar om utveckling, framtidstro och engagemang till foljd av de positiva resultat som uppnatts. Abstrakta vagar kan motivera. Innehaller ofta samma halor som de konkreta vagarna, men samma halor kan fyllas av stod fran manniskor ej fysiskt men likval narvarande. Under den tva manader langa resan i Sydamerika och under besoken pa Barnfondens kontor och projekt i Ecuador, Bolivia och Brasilien har jag sett manga vagar. De konkreta har kantats av Ander, palmer och vackra manniskor. Men aven stora sophogar, utbredd oken och blickar fran manniskor vars ogon sakn...

For att kunna ta sig till Jequitinhonha-dalen utanfor Belo Horizonte, dar projekt 3177 ABITA ligger, maste man slappa ut lite luft ur dacken. Vagen bestar av kraterliknande halor och den roda, jarnhaltiga sanden yr nar vi far mote. Vagen kantas av utstrackta hander tillhorande manniskor som i den roda sandstormen med enkla hackor forsoker fylla igen halorna och darmed tjana en reais eller tva av forbipasserande. Grindslanten har fatt en ny innebord. Vi mots i projektet av valkomstmusik, sambatakter och dans. Tacksamheten ar stor over det stod som Barnfondens givare har bidragit med och jag lovar de manga projektdeltagarna att vidarebefordra deras halsningar. Projektet koncentrerar sig pa tradgardsodling, bageri- och annan livsmedelstillverkning, biodling och ungdomsverksamhet. Tradgardsodlingarna bestar for tillfallet till storsta del av glest vaxande majs da det ar svart att odla mycket annat under regnperioden. Projektdeltagarna ler lattat nar jag berattar att jag ar uppvuxen pa en b...

Estefania, som hjalper mig att tolka under besoket pa Barnfondens/CCFs brasilianska huvudkontor i Belo Horizonte, ringer och rekommenderar mig att byta hotell. Det jag har reserverat ligger i ett "samre omrade". Jag funderar lange over forslaget. Det ar svart att moraliskt rattfardiga ett byte av hotellstandard och omrade nar barn sover pa gatan. Deras blickar ar tomma och likgiltiga efter misslyckade forsok till tiggeri, blickar lika likgiltiga som hos den gatsopande kvinnan som forstrott och utan plan sopar trottoaren utan att nagon bryr sig om att inget av skrapet plockas upp. Det ar bara ett trottsamt tidsfordriv. Magnus Linton, forfattare till den varmt rekommenderade boken "Americanos - ett reportage om Latinamerikas nya rebeller" skriver om de pagaende politiska forandringarna i Latinamerika. Han beskriver "den senaste nischen i Rio de Janeiros naringsliv, "favela tourism", som ar en parodi pa global ekonomi ("favela" ar det brasilian...

"Vill du ha ett Evo-frimarke?" fragar postkvinnan som jag rakade vacka nar jag trampade in i hennes lilla, lilla postkontor pa en bakgard i La Paz. "Alla vill ha Evo-frimarken nu" sager hon och letar fram ett frimarke med Bolivias forsta president med ursprung ur Aymarafolket. Genom Evo Morales och hans socialistparti satter manga i landets underklass hopp till att i alla fall lite mer rattvisa kommer skipas. Evo Morales ar fran Oruro som vi, efter ett besok pa Barnfonden/CCFs huvudkontor i La Paz, aker till for att besoka nagra av Barnfonden/CCFs projekt i omradet. Oruro ar en stad starkt praglad av gruvindustrin, som 1985 kollapsade helt delvis pga sjunkande metallpriser. "Arbetarna blev aldrig forvarnade. Deras forman knackade pa dorren och lamnade over ett brev med besked om uppsagning. Sen lamnades arbetarna at sitt ode" sager Franco som arbetar pa projektkontoret for projekt 2948 Renovación Madre Niño. Sedan dess har omradet forsokt komma pa fotter. ...

El Alto betyder hojden. El alto Alto betyder da den hoga hojden. Fororten, som har vuxit till en egen stad med 800.000 invanare, klamrar pa bergskanten och ser ut att snart rasa ner i de mer valbargade centrala delarna av La Paz. I den bolivianska huvudstadens lagre kvarter finns de hoga skyskraporna och hotellen med blanka glasfonster. I den pa berget klangande fororten springer de losdrivande hundarna ikapp pa gator med mer hal an grus, medan manniskor med trotta ogon letar efter nagot battre, ibland soporna. "Den hoga hojden" har ett hogre inslag av engagemang och ett lagre matt av fungerande vagar. El Altos befolkning bestar till stor del av inflyttade arbetslosa fran den kapitulerande gruvindustrin i exempelvis Oruro och Potosí. Hit kommer ocksa "eliminerade" kokaodlare fran landets norra delar, som efter regeringens militara aktioner fatt se sina kokaodlingar uppryckta och nerbranda och nu soker en sista chans till overlevnad i huvudstaden. De politiska rorels...

Barnfondens arbete ar narvarande da folk fragar vad jag gor och vad jag trivs med, aven om organisationen inte har nagra projekt i landet. Advokaten som arbetar med miljofragor pa naturreservatet La Reserva Nacional de Paracas fragar om Barnfondens intentioner att borja samarbeta mer med projekt i Peru. Jag svarar att det inte ar aktuellt just nu, eventuellt framover. Allt ar relativt. Levnadsstandarden ar nagot, nagot hogre och arbetslosheten nagot, nagot lagre i Peru an exempelvis i Ecuador. Till stor del pga inkomsterna fran turismen. Landet lever till stor del pa arvet fran Inkaforfaderna, pa batturerna till de vackra oarna och pa expeditioner till regnskogen. Samtidigt kantas aven vagarna har av kakstader som ser ut att kunna falla likt Domino vid nasta vindpust. Aven har finns en lagre klass som stadar hotellen dar jag och landets ovre klasser bor. Advokaten kom och lamnade en artikel om den miljoforstoring som hotar regionen. Paracas soder om Lima praglas av turer till Las Islas...

Atminstone om man far tro honom sjalv. Den vansterorienterade presidentkandidaten Rafael Correa gick vinnande ur sondagens andra valomgang och vann med 57 % mot 42 % som blev den hogerextrema motstandaren Alvaro Noboas slutresultat. Många analytiker pratar om en truimf för en ny generation. Correas valloften ger stod till landets minoriteter och den fore detta finansministern lovar exempelvis att inte skriva under frihandelsavtalet TLC, med USA. Ett avtal som skulle gora det annu svarare for Ecuadors smabrukare att kunna havda sig mot en storre priskonkurrens av produkter fran storebror i norr. Man undrar om de sakta idisslande lamorna ocksa hoppas pa en forandring for landets befolkning, dar de vilar i solen med utsikt over stan Latacunga. En befolkning som skulle kunna klara sig gott pa landets tillgangar, exempelvis stora oljeresurser, om tillgangarna anvandes pa ratt satt.

José Manuel Yaule ar den stolta projektansvarige pa projekt 2679 Camino a la Esperanza i byn Patutan, Latacunga. Under de 12 ar som CCF/Barnfonden har arbetat i byn har han borjat fa betalt forst de senaste sex aren da han har arrenderat ut sin mark till projektets mikroforetag. Aktiviteten ar i full gang i varje horn av byn. Har finns blomsterodlingar med nejlikor och rosor, tegelbrukstillverkning, yoghurttillverkning producerad av mjolk fran byn, forellodling och gronsaksodling. Entreprenorsandan ar stor. Man vill mycket. Det man saknar nu ar mer kunskap. Mer kunskap om andra vaxtsorter for att utoka odlingarna och forbattra vaxtkvaliteten. Mer kunskap om hur man kan minska anvandningen av kemikalier vid vaxtodlingen, med samma utdelning som tidigare. Och mer foretagsekonomisk kunskap, for att kunna oka insikten om vikten av mikrokrediter och om hur man kan uppna den basta tillvaxten. Projektet stodjer ca 500 familjer. Utvecklingen har varit patagligt positiv for byns familjer. CCF/B...

Dagens besok pa Barnfondens/CCFs huvudkontor i Quito var informativt. Det kom mycket att handla om det nya programmet Bright Futures som haller pa att utvecklas i de olika programlanderna. Programmet stravar efter att i annu hogre grad an tidigare oka inflytandet hos de lokala omradesansvariga och familjerna. Detta for att de lokala omradena annu snabbare an tidigare ska kunna bli oberoende och sjalvforsorjande. Genom okat inflytande over den egna utvecklingen kan en positiv utveckling ske snabbare. Programmet kommer aven innebara en okad jamlikhet mellan givaren och den familj som tar emot det ekonomiska stodet. Och jamlikhet, oavsett kon, ursprung etc., ar en av grundpelarna for den utveckling som organisationen efterstravar. Det ar intressant att vara i ett land under en valkampanj. Aven personalen pa huvudkontoret paverkas av den andra omgangen av presidentvalet som sker pa sondag. Forhoppningen ar att utgangen av valet kommer forbattra organisationens arbete i landet. "Det me...

De fyra dagarna vi har tillbringat i Ecuador kanns som manga fler. Intrycken overtraffar varandra, aven om de inte alltid ar behagliga... Samtidigt som turisten i mig behagas av vackra berg och grona dalar, glada manniskor och skarpa farger, sa far vi se en annan sida av landet ocksa. Den sidan som det inte berattas om i turistbroschyrerna och personalen pa hotellet helst inte vill kannas vid. Fattigdomen och misaren. Vi har annu inte besokt nagra projekt som Barnfonden samarbetar med, vilket vi dock kommer gora snart. Istallet har vi fatt folja aktiviteter som FENOCIN och UNOCC stodjer i landet. Dessa organisationer arbetar for minoriteter i Ecuador, exempelvis lantbrukare, ursprungsbefolkning, svarta och kvinnor, och deras rattigheter, och far ekonomiskt stod fran exempelvis UBV, Utbildning for BistandsVerksamhet, i Sverige. Vi har fatt folja med Manuela och Mercedes upp i bergen dar man forsoker odla i kylan, trots brist pa fron, plantor och plast som kan fa vaxterna att gro snabbar...

Man hör det sägas ofta nuförtiden: "Det avlägsna och långt borta har blivit så nära". Det är inspirerande att redan ha haft långvarig mejlkontakt med huvudkontoren i Ecuador, Bolivia och Brasilien. De välkomnar oss. Planen är att besöka huvudkontoret i Ecuador och projekt 2679 i Latacunga i slutet av november. Runt den 20:e december kommer vi besöka huvudkontoret i Bolivia samt projekt 2948 i Oruro. Och i början av januari kommer vi undersöka arbetet på huvudkontoret i Belo Horizonte, Brasilien samt ett av deras projekt. Ryggsäcken, kameran och jag trampar otåligt i väntan på startskottet. Den 17 november börjar ännu en resa med sikte på ett rikare liv.

Genom min Sydamerikaresa hoppas jag kunna öka intresset för Barnfondens och CCF´s verksamhet i respektive programland. En större verklighetsförankring och upplevd närhet till berörda projekt kan öka människors vilja att deltaga i och stödja det utvecklingsarbete som pågår i organisationens projekt. Min strävan är att få en bättre kunskap i fadderrelaterade frågor för att kunna vidarebefordra denna information till Barnfonden, samt att genom min blogg http://stinalinnea.blogspot.com/ , länkad från Barnfondens hemsida http://www.barnfonden.se/ , kunna hålla Barnfondens faddrar uppdaterade under resans gång. Välkommen att följa med! /Stina Johannesson, f.d. vik. handläggare på Barnfonden