Sunday, October 21, 2007

Are you OutFoxed?

Årets Skåne Social Forum i Lund avslutades på söndagen bl.a. med filmvisning genom Robert Greenwalds nedslag i den alltmer uppenbara medieprivatiseringen och dess korrupta attityder. I hans film Outfoxed, http://www.outfoxed.org/, undersöks "how media empires, led by Rupert Murdoch's Fox News, have been running a 'race to the bottom' in television news. This film provides an in-depth look at Fox News and the dangers of ever-enlarging corporations taking control of the public's right to know."

Filmen poängterar det alltmer förekommande fenomenet inom mediejournalistik. Journalistikens primära huvudsyfte är inte längre att dokumentera, gräva och granska. Nu strävar många mediekanaler efter att skapa en lönsam "news business". Vinstsyftet konkurrerar ut objektiviteten. Du får tycka innan du vet. Om det du säger säljer. Som Fox News reporter Eric Shawns recension av filmen om den egna nyhetskanalen: "It's unfair, it's slanted and it's a hit job. And I haven't even seen it yet."

I senaste numret av MANA, http://www.uppmana.nu/, diskuteras den snäva medierapporteringen ur ett Latinamerikaperspektiv. Dominerande media i Sverige följer de stora internationella nyhetsbyråerna vid sitt urval av inslag. Eva Björklund menar i sin artikel "Mediebilden av Latinamerika" att hennes genomgång av rapporteringen från kontinenten i svenska media, mellan mars och juli i år, präglas av USA-finansierade media som i huvudsak beskriver katastroflägen och förtryck. Med få undantag saknas information om sociala förhållanden och levnadsvillkor. Fotboll dominerar i turneringstider. Liksom nyheter av intresse för svenskt affärsliv. Eva Björklund hävdar att den idag viktigaste och mest omfattande formen av censur är mediekoncentrationen.

Desinformationen har blivit lika betydelsefull som informationen.

Har du tillgång till relevanta nyheter? Or are you OutFoxed?

Kan även läsas här http://www.lasarnasfria.nu/artikel/7981

Monday, October 01, 2007

om Darwins behov av exceptionalism

Du presenterar dig. Den påföljande frågan är fascinerande nog alltid densamma: "Vad gör du?"

Människan har ett maniskt behov av att klassficera sin omgivning. Genom yrkesbenämningen bestäms om din åsikt är intellektuellt intressant eller inte. Oavsett om din åsikt verkligen är intressant, eller inte. "De existentiella frågorna du ställer vid 13 års ålder, är de frågor du fortsätter ställa hela livet. De omformuleras bara", sa en okänd författare. Hur kommer det sig då att den arbetslöse och toppavlönade juristen inte anser sig ha något att tala om, endast efter att ha presenterat sig själva och den egna sysselsättningen? Det är ju trots allt två existentiellt likasinnade 13-åringar som mötts..

Det handlar om att äta. Eller ätas. Din tid i rampljuset är kort. Om du endast för en kort stund råkat ta ett steg på den grå massans väg, är du borträknad. Du måste bana en egen väg i exceptionalismens oupptäckta snårskog, för att kännas aktuell och intressant.

Stämmer denna verklighetsuppfattning? Eller har den moderna människan fastnat i illusionen att den egna och andras uppenbarelse inte har någon betydelse om det inte trampats upp ett eget spår?

Det globala begäret av snabba pengar drivs av ovanlighetssyndromet. Du är speciell, men endast under en kort tid. I morgon kommer någon annan, yngre, snabbare och mer banbrytande som ersätter dig. Du är lönsam under en bestämd period. Vad blir konsekvensen? Rapporten från det krigshärjade området är sensationsjournalistiskt spännande, under en dag eller två. Snart flyttar mediabevakningen till en annan, blodigare och mer mediamässigt och säljbart passande konflikt.

Den genuina glöms kvar i spåren efter utbytbarhetens maniska erövringståg.