Monday, February 23, 2009

ciao asmara

"Most of all I am angry that the future we hoped and worked for turned so sour, but my involvement with Eritrea is such a short and insignificant part of the country's history.

The Eritreans have suffered fear for a generation: but even after thirty years of war their spirit is not just unbroken, but positive and determined.."

I wish I will sometime feel that way..
positive, determined and unbroken..

I själva verket känner jag mig just nu som en av Jordens fördömda. Det må verka stabilt och lugnt på ytan, men innanför skalet är det kaos..

Tuesday, February 17, 2009

om mediebevakning och osmart grupparbete

När arbetstiden konstant resulterar i övertid är det svårt att hinna med att uppdatera sig på världsläget. Med hänsyn till det egna intresset för den socioekonomiska och politiska utvecklingen i Latinamerika förvånas jag över att inte bara jag, utan även svenska media, inte i tillräckligt tillfredsställande grad lyckats rapportera om de rådande förändringarna.

I Bolivia genomröstades ett historiskt förslag för några veckor sedan då landets nya konstitution ratificerades. Den nya konstitutionen medför avsevärda förbättringar gällande mänskliga rättigheter för den bolivianska ursprungsbefolkningen. Som exempel kan nämnas att en ökad decentralisering ska ge ursprungsbefolkningen större lokalt självstyre samt utökad representation i parlamentet. En mer detaljerad beskrivning av de fastställda besluten finns här.
Anmärkningsvärt är att svenska media, trots det historiska avgörandet i Bolivia, så sent som två månader efter uttalandet kommunicerade president Evo Morales tal där han meddelar att analfabetismen i landet nu till övervägande del har eliminerats och att 97 % av landets befolkning nu är läs- och skrivkunniga. Två månader är en sällsynt långsam nyhetsrapportering i en värld av ultrarapida informationsflöden.

Att Hugo Chávez tillbakavisas som en tokig gammal gubbe är inte heller något nytt och söndagens folkomröstning och påföljande grundlagsändring som medförde Chávez möjlighet till konstanta omval har snarare framställts som en parodi på en maktfullkomlighet än en rapportering av vad som önskas åstadkommas under den sittande regeringen. Jag förordar starkt ombyte på ledande positioner och hyser tvivel om Chávez taktik och kommunistiska strategier. Diskussionen gällande reformer bör dock inte drunkna i satir.

Att fokus på Saab och Volvos överlevnad fyller det svenska nyhetsutrymmet för närvarande är inte förvånande. Att blunda för den ekonomiska utveckling som sker i Latinamerika är dock osmart. "Det säkra kortet" att sälja Saab till GM och Volvo till Ford har ju visat sig vara ett allt annat än smart drag. Volvos VD Leif Johansson erkänner att "det inte riktigt blev som vi hade tänkt oss och hoppats". Medan Kina investerar i afrikanska projekt borde kanske Sverige glömma de "förlovade" Förenta Staterna för en stund och börja samarbeta med projekt i t.ex. Latinamerika.

De stora bilföretagen har vid sina storköp visat att de inte klarar att se tio år framåt i tiden och förutspå ekonomiska kriser. Min tes är att den ekonomiska utvecklingen i Latinamerika gör dessa länder till mycket intressanta samarbetspartners inom en överskådlig framtid vilket svenska media dessvärre inte verkar ha förstått.

Monday, February 09, 2009

lo único que deseo..

Jag vandrar hem i den kalla februarinatten efter en kväll i en stol med Moodyssons nya film Mammoth projicerad framför mig (inte speciellt kulturelitistiskt, men det stör mig inte eftersom jag har insett att prestigelöshet är ett av de mest intressanta karaktärsdragen i min värld) så stannar jag upp framför en staty vid entrén till kyrkogården med fullmånen i kulisserna (trots att jag egentligen borde skynda hem pga klockans midnatt och insikten om att jag faktiskt måste vara samhället troget i morgon igen) och börjar återigen fundera över varandets varande, tillvarons varaktighet och närvarons värde.

Det pratas om ekologisk hållbarhet och politisk stabilitet, men inget är genomförbart utan själens medverkan. Jag trodde inte att jag i detta inlägget skulle hänvisa till en företagsekonom, men Micael Dahléns bok Nextopia behandlar Förväntningssamhället där vi rusar mot den perfekta morgondagen då allt kommer att vara bättre.

Moodyssons film behandlar Nextopia. Obama symboliserar Nextopia. Mitt liv har den senaste tiden präglats av påtaglig Nextopia och en önskan om att tillvaron i morgon kommer att kännas mer hoppfull, mer varaktig och mer hållbar.

Om bara..

Monday, February 02, 2009

paciencia, valentía y sabiduría

Dame paciencia
para aceptar
las realidades
que no puedo cambiar,

la valentía
para cambiar
lo que si puedo

y la sabiduría
para conocer
la diferencia