att jogga med hjälm

I de blekingska skogarna bör man numera motionera med pansarbeklädd huvudbonad. Herr och fru ormvråk har intagit en något militant inställning mot flanerande skogsnjutare. De skyddar sitt bo med ungar med hjälp av våldsamma flygattacker. Ett tiotal besökare i grön natur har den senaste månaden blivit anfallna av fågelparet, någon förföljd så långt som 500 m vilket resulterat i ett blodigt huvud med rispor orsakade av ormvråksklor.

Är det endast ett beskyddande av de egna ungarna? Eller månne en djurisk protest mot människans destruktiva behandling av Moder Natur?

om yttre och inre kolonisering

Socialiserande med människor uppväxta under andra förhållanden än de egna är otvivelaktigt både berikande och tankeväckande. Människor som flytt i exil från krig, hunger och förtryck ger nya, viktiga infallsvinklar på tillvaron.

Det är då, såväl som vid många andra ögonblick, som det egna samvetet ger sig tillkänna och pockar på uppmärksamhet. De egna problemen, tvivlen och funderingarna börjar jämföras med situationer som påverkar de individer som levt utanför den västerländska, välbeställda bubblan.

Mina problem graderas plötsligt, mer ofta än sällan med färre "smärtsamma poäng" än de personen mittemot mig lyckats tillfoga sig, till följd av min trygga och fredliga uppväxt mer fylld av möjligheter än omöjligheter. Att ifrågasätta berättigandet av de egna svackorna ligger plötsligt nära till hands.

Samtidigt är den egna tillvaron den upplevda tillvaron. I min värld är mina problem de mest påtagliga. I min värld är den inre koloniseringen mer inflytelserik än en yttre. I den inre koloniseringen dikteras villkoren av Filantropaltruistiska förbundet med starkt inflytande av herr Prestationsångest, bistra fru Utseendefixering samt påfrestande unge herr Stress. Deras vapen dödar inte, i varje fall inte lika effektivt som granatkastare.

Den inre koloniseringen känns dock i den egna tillvaron lika påfrestande som den yttre. Provocerande uttalande i en värld fylld till bristningsgränsen av misär och lidande? Ja. Är de inre svårigheterna mindre berättigade att bearbeta än de yttre? Det svaret har jag ännu inte funnit.

malmö håller hållbarhet

FN-universitetet utnämner idag Skåne till den första regionen i Norden i ett globalt nätverk för lärande för hållbar utveckling http://www.mah.se/templates/ExternalNews____57569.aspx

mer jord

Mikrokrediter har många fördelar. Ett litet lån är mer överblickbart och ger inte samma ekonomiska oro över återbetalning som ett större. Ett ekonomiskt tänkande och kunskap om företagsamhet är lättare att anamma via gradvist ökat ansvarstagande.

I Ecuador har regeringen antagit programmet 555 (5000 dollar under 5 år till 5 procents ränta) http://latinamerika.nu/Nyhet/1015/ursprungsfolk-har-svart-att-fa-lan/?c=7Ursprungsfolk för att utöka användandet av mikrokrediter i landet. Problemet är att många av landets småbönder och ursprungsbefolkningar inte har lagfarter och skrivna dokument över den egna marken, vilket gör att de ofta nekas lån hos såväl regeringens nyantagna program via utvecklingsbanken BNF, som hos vanliga banker och långivare.

Ledare för ursprungsfolksorganisationer menar att dessa dilemman hämmar jordbruks- och landsbygdsutvecklingen i landet. Röster har höjts för att ursprungsfolkens traditionella beslutsorgan (cabildos) och de beslut om markrättigheter som tas i dessa sammanhang, ska vara lika legitima i lånesammanhang som dokumenterade lagfarter. Poängteras bör att många är de markområden som "övertagits" av större markägare trots att marken sedan länge brukats av ursprungsbefolkningen.

afrikansk tillväxt

Som tillägg till föregående inlägg kan adderas synpunkter från den nytillträdde svenska ambassadören i Uganda, Anders Jonsson, som menar att Sverige kan spela en viktig roll för att skapa förutsättningar för utveckling och förändring i Afrika. I senaste numret av SIDAs tidskrift Omvärlden redovisar han sina kontakter med ett tjugotal svenska företag som börjar etablera sig och investera i Afrika.

"Det handlar om timing. För tio år sedan var det för tidigt. Men nu anser företagen att tiden är mogen" säger Anders Jansson.

Enligt tidningen African Business var föregående år ett gynnsamt år för afrikanska ekonomier och bolag, delvis beroende på global tillväxt och höga råvarupriser. Att Sydafrika fortfarande innehar huvuddelen av kontinentens företag med störst omsättning är fortfarande ett faktum. Men flera mindre ekonomier börjar nu etablera sig på den afrikanska marknaden med större och växande företag. I Kamerun, Elfenbenskusten, Gabon, Kenya och Senegal finns exempelvis företag med omsättning på över 700 miljoner dollar.

En ökad handel och tillväxt är ju dock som vi alla vet inte endast av godo. Men det är en källa till utveckling. Och det kan vara en källa till en positiv utveckling genom miljövänliga och socioekonomiskt rättvisa investeringar.

Anders Jansson framhåller att "vi talar om fattiga länder. Men kan länder vara fattiga? Alla har ju gott om resurser, mänskliga resurser, naturresurser. Problemet är att länderna är poorly managed".

Dessvärre är länder på många håll, både med väldigt låg och mycket hög BNP, poorly managed.