Nyord är ett odiskutabelt faktum
Språkrådets nyordslista 2012 har nyligen publicerats. Rådet registrerar nya ord och fraser i svenskan, liksom nya användningar och betydelser av befintliga uttryck. Flertalet av nyorden har sitt ursprung i stora världshändelser och i nya
samhällsfenomen och ny teknik. En del ord är vidareutvecklingar av svenska ordkonstruktioner medan andra nyord har importerats.
Visst kan behovet av ord som memil och ståhjuling diskuteras men samtidigt visar dessa och ord som Tintingate, hen, över- och underklassafari och nomofobi vilka samhällsfenomen som har fått stor uppmärksamhet i medier och folkmun under året.
Nyordslistans publicering genererar årligen omfattande och heta diskussioner gällande de nya ordens riktighet och relevans. Och varje år förundras jag över människors prioritering och fokusering av energi. Hur kan man protestera mot språkets utveckling? Språket kommer givetvis utvecklas oavsett om protester mot Språkrådets nyordslista basuneras ut eller inte. Snacka om felprioritering av energianvändning.
Detta året har nationalistiska åsikter påverkat samhällsdebatten mer än någonsin såväl på nationell som internationell nivå. Jag har förundrats över dessa strömningar ett otal gånger under året, såväl avseende diskussioner i detta som många andra länder, och publiceringen av nyordslistan får mig återigen att reflektera över hur reaktionära och rent av befängda denna typ av åsikter faktiskt är. Många människor värnar mer och mer om mig, mitt och mina och inbillar sig samtidigt att detta mitt och mina är något personen har erhållit och som har uppkommit utan något inflytande från den globala omgivningen. Detta gäller även den konstanta och oundvikliga språkutvecklingen vilken reaktionära ofta har svårt att anamma.
Varför är människor så fruktansvärt rädda för utveckling och för att gå bredvid den kulturellt upptrampade och förutsägbara stigen? Varför inbillar sig människan att det historiskt invanda och obsoleta är det mest stimulerande?
Nyord är ett odiskutabelt faktum. Visst, du kan själv påverka i vilken utsträckning du använder de nya orden och därmed tycka att du har ett visst inflytande över de nya ordens inflytande i samhället. Men du kan aldrig hindra orden från att spridas i samhället om samhället väljer att börja tillämpa dessa. Du är inte samhället. Vi är samhället.
Språktveckling går inte att stoppa. Språkutveckling bör inte heller stoppas. Om detta inflytande stoppas hindras även utvecklingen av samhället. Ett mycket intressant exempel debatterades under 2009 då RFSU införde ett nytt ord för kvinnans mödomshinna, ett ord som anammades av Språkrådet. Följ denna debatt och du kommer att inse vilken avgörande betydelse nya ord har för ett samhälles utveckling.
Visst kan behovet av ord som memil och ståhjuling diskuteras men samtidigt visar dessa och ord som Tintingate, hen, över- och underklassafari och nomofobi vilka samhällsfenomen som har fått stor uppmärksamhet i medier och folkmun under året.
Nyordslistans publicering genererar årligen omfattande och heta diskussioner gällande de nya ordens riktighet och relevans. Och varje år förundras jag över människors prioritering och fokusering av energi. Hur kan man protestera mot språkets utveckling? Språket kommer givetvis utvecklas oavsett om protester mot Språkrådets nyordslista basuneras ut eller inte. Snacka om felprioritering av energianvändning.
Detta året har nationalistiska åsikter påverkat samhällsdebatten mer än någonsin såväl på nationell som internationell nivå. Jag har förundrats över dessa strömningar ett otal gånger under året, såväl avseende diskussioner i detta som många andra länder, och publiceringen av nyordslistan får mig återigen att reflektera över hur reaktionära och rent av befängda denna typ av åsikter faktiskt är. Många människor värnar mer och mer om mig, mitt och mina och inbillar sig samtidigt att detta mitt och mina är något personen har erhållit och som har uppkommit utan något inflytande från den globala omgivningen. Detta gäller även den konstanta och oundvikliga språkutvecklingen vilken reaktionära ofta har svårt att anamma.
Varför är människor så fruktansvärt rädda för utveckling och för att gå bredvid den kulturellt upptrampade och förutsägbara stigen? Varför inbillar sig människan att det historiskt invanda och obsoleta är det mest stimulerande?
Nyord är ett odiskutabelt faktum. Visst, du kan själv påverka i vilken utsträckning du använder de nya orden och därmed tycka att du har ett visst inflytande över de nya ordens inflytande i samhället. Men du kan aldrig hindra orden från att spridas i samhället om samhället väljer att börja tillämpa dessa. Du är inte samhället. Vi är samhället.
Språktveckling går inte att stoppa. Språkutveckling bör inte heller stoppas. Om detta inflytande stoppas hindras även utvecklingen av samhället. Ett mycket intressant exempel debatterades under 2009 då RFSU införde ett nytt ord för kvinnans mödomshinna, ett ord som anammades av Språkrådet. Följ denna debatt och du kommer att inse vilken avgörande betydelse nya ord har för ett samhälles utveckling.
Comments
Daniella