en horna Evo
"Vill du ha ett Evo-frimarke?" fragar postkvinnan som jag rakade vacka nar jag trampade in i hennes lilla, lilla postkontor pa en bakgard i La Paz. "Alla vill ha Evo-frimarken nu" sager hon och letar fram ett frimarke med Bolivias forsta president med ursprung ur Aymarafolket. Genom Evo Morales och hans socialistparti satter manga i landets underklass hopp till att i alla fall lite mer rattvisa kommer skipas.
Evo Morales ar fran Oruro som vi, efter ett besok pa Barnfonden/CCFs huvudkontor i La Paz, aker till for att besoka nagra av Barnfonden/CCFs projekt i omradet. Oruro ar en stad starkt praglad av gruvindustrin, som 1985 kollapsade helt delvis pga sjunkande metallpriser. "Arbetarna blev aldrig forvarnade. Deras forman knackade pa dorren och lamnade over ett brev med besked om uppsagning. Sen lamnades arbetarna at sitt ode" sager Franco som arbetar pa projektkontoret for projekt 2948 Renovación Madre Niño. Sedan dess har omradet forsokt komma pa fotter. Familjer som tidigare hade varit garanterade en lon, om an minimal, stod plotsligt helt utan inkomst. Over en natt var tusentals familjer tvungna att forsoka hitta en utvag att overleva pa.
De kampar fortfarande. Besoket pa projekt 2948 Renovación Madre Niño blir kanslofyllt. Vi moter dottrar och hustrur till f.d. gruvarbetare som nu genom hjalp fran bl.a. CCF ser ljus i tunneln. Tararna rinner nar de berattar om vaninnor som flyttat till La Paz for att forsoka hitta arbete och vardighet pa nytt. Vissa har omkommit, frusit ihjal pa gatan. Nagon har dott i cancer. Men med CCFs hjalp kanske det finns hopp. Vissa av deras man har lamnat familjerna for att soka arbete och aldrig kommit tillbaka. Alkoholism ar ett vanligt problem, oftast bland mannen. Svarigheterna har starkt kvinnorna. "Mamman ar familjens lunga" sager en av kvinnorna. Om jag hade hort uttrycket i Sverige hade jag mojligen reagerat och trott att uttrycket var ett utspel av FI eller nagon annan feministisk rorelse. Har behover man inte vara feminist for att bli starkt berord och inse att dessa kvinnor vet vad overlevnad betyder. Men loften ar luft i ett land som noterats i Guinness Rekordbok for flest antal statskupper. Motiveringsarbetet for att fa familjerna att inse att deras deltagande kan generera ekonomiskt stod, ar en av de storsta utmaningarna i projektet.
Genom hjalp fran CCF och en storre donation av ett svenskt foretag har projekt 2948 Renovación Madre Niño startat ett mikroforetagande med inriktning pa ekologisk livsmedelsproduktion. Ravarorna ska hamtas fran lokala producenter och slutprodukten ska saljas lokalt. Man tillverkar sotsaker infor julen, marmelader och ska aven framover producera mjolkprodukter. Man kommer ha utbildning i foretagsekonomi, marknadsforing, naringslara, praktisk livsmedelstillverkning etc. Marknadsinsatser for att undersoka efterfragan kommer initieras. Det kravs insatser for att fa familjerna att borja tanka foretagsekonomiskt, efter att under lang tid varit vana vid anstallningar med garanterad lon. Men genom aktiviteter for att forstarka sjalvfortroende och sammanhallning tror bade projektpersonalen och de deltagande familjerna att foretagandet kommer lyckas.
Forhoppningen ar att man ska kunna oppna forsaljning i en butik i staden, for att darefter kunna sprida forsaljningen lokalt och regionalt.
Denis ar ca 8 ar och haller tal for oss nar vi kommer med halsningar fran Sverige. Han talar lange och samlat om barnens och familjernas uppskattning och for ett ogonblick undrar jag hur gammal den lille grabben verkligen ar. Han verkar vara fodd vid en talarstol. Nar han vill halsa pa mig lyfter personalen ner honom fran balkongen. Denis ar lam fran midjan och nedat. Nar jag sager till honom att jag kommer tillbaka nar han har blivit president i Bolivia borjar tararna rinna nerfor hans mammas kinder. Barn med stigman respekteras mer likvardigt nu an tidigare, men utvecklingen gar langsamt.
Vi besoker fler projekt. I projekt 2735, Niño quirquincho feliz, har man med hjalp fran CCF och den japanska ambassaden i Bolivia, startat en idrottsskola. Nu inriktas den pa fotboll men i framtiden kommer man aven ha tillval basket och volleyboll. "Idrotten ar ett satt att halla ungdomarna borta fran trubbel" sager projektpersonalen. Det glader mig att se ett fungerande samarbete mellan CCF och en annan donator. Generellt arbetar manga bistandsorganisationer sjalvstandigt, men insikten om vikten av samarbete okar.
Aven i projektet Estrella del Sur ar mikroforetagandet blomstrande. Har har vissa foraldrar till fadderbarnen startat egna rullande matvagnar. En av kvinnorna som saljer salchipapas, korv med pommes frites, med ett blatt forklade med CCFs logga och namnet "Hamburger Sur" pa forklarar tarogt hur tacksam hon ar over att kunna dra in en inkomst till familjen. Pa projektet tillverkas traningsoveraller och andra traningsklader som saljs i staden, man vaver sjalar och har blivit prisbelonad pa hantverksmassor for sitt parlhantverk.
"Vad vet man om Bolivia i Sverige?" undrar Franco. Jag berattar att mediabevakningen over Latinamerika ar anmarkningsvart dalig, trots att de stora politiska forandringar som pagar pa kontinenten borde vara av stort intresse. Kanske ar vastvarlden radda for att underklassen och ursprungsbefolkningarna kommer resa sig for mycket. For vad hander da? Vad hander nar vastvarlden exempelvis inte kan fortsatta kopa ravaror fran dessa lander till skamligt laga priser, pga att landerna borjat ta ut rattmatiga priser. Franco och jag ar overens om att utvecklingen i landet och pa hela kontinenten ar mycket intressant. Och vi ar overens om att det overforande av ekonomiskt stod som exempelvis CCF star for inte ar nagot som mottagarlanderna och projekten ska behova sta i tacksamhet for. Franco haller med mig om att det ar ett satt for vastvarlden att "betala av sin koloniseringsskuld".
Evo Morales ar fran Oruro som vi, efter ett besok pa Barnfonden/CCFs huvudkontor i La Paz, aker till for att besoka nagra av Barnfonden/CCFs projekt i omradet. Oruro ar en stad starkt praglad av gruvindustrin, som 1985 kollapsade helt delvis pga sjunkande metallpriser. "Arbetarna blev aldrig forvarnade. Deras forman knackade pa dorren och lamnade over ett brev med besked om uppsagning. Sen lamnades arbetarna at sitt ode" sager Franco som arbetar pa projektkontoret for projekt 2948 Renovación Madre Niño. Sedan dess har omradet forsokt komma pa fotter. Familjer som tidigare hade varit garanterade en lon, om an minimal, stod plotsligt helt utan inkomst. Over en natt var tusentals familjer tvungna att forsoka hitta en utvag att overleva pa.
De kampar fortfarande. Besoket pa projekt 2948 Renovación Madre Niño blir kanslofyllt. Vi moter dottrar och hustrur till f.d. gruvarbetare som nu genom hjalp fran bl.a. CCF ser ljus i tunneln. Tararna rinner nar de berattar om vaninnor som flyttat till La Paz for att forsoka hitta arbete och vardighet pa nytt. Vissa har omkommit, frusit ihjal pa gatan. Nagon har dott i cancer. Men med CCFs hjalp kanske det finns hopp. Vissa av deras man har lamnat familjerna for att soka arbete och aldrig kommit tillbaka. Alkoholism ar ett vanligt problem, oftast bland mannen. Svarigheterna har starkt kvinnorna. "Mamman ar familjens lunga" sager en av kvinnorna. Om jag hade hort uttrycket i Sverige hade jag mojligen reagerat och trott att uttrycket var ett utspel av FI eller nagon annan feministisk rorelse. Har behover man inte vara feminist for att bli starkt berord och inse att dessa kvinnor vet vad overlevnad betyder. Men loften ar luft i ett land som noterats i Guinness Rekordbok for flest antal statskupper. Motiveringsarbetet for att fa familjerna att inse att deras deltagande kan generera ekonomiskt stod, ar en av de storsta utmaningarna i projektet.
Genom hjalp fran CCF och en storre donation av ett svenskt foretag har projekt 2948 Renovación Madre Niño startat ett mikroforetagande med inriktning pa ekologisk livsmedelsproduktion. Ravarorna ska hamtas fran lokala producenter och slutprodukten ska saljas lokalt. Man tillverkar sotsaker infor julen, marmelader och ska aven framover producera mjolkprodukter. Man kommer ha utbildning i foretagsekonomi, marknadsforing, naringslara, praktisk livsmedelstillverkning etc. Marknadsinsatser for att undersoka efterfragan kommer initieras. Det kravs insatser for att fa familjerna att borja tanka foretagsekonomiskt, efter att under lang tid varit vana vid anstallningar med garanterad lon. Men genom aktiviteter for att forstarka sjalvfortroende och sammanhallning tror bade projektpersonalen och de deltagande familjerna att foretagandet kommer lyckas.
Forhoppningen ar att man ska kunna oppna forsaljning i en butik i staden, for att darefter kunna sprida forsaljningen lokalt och regionalt.
Denis ar ca 8 ar och haller tal for oss nar vi kommer med halsningar fran Sverige. Han talar lange och samlat om barnens och familjernas uppskattning och for ett ogonblick undrar jag hur gammal den lille grabben verkligen ar. Han verkar vara fodd vid en talarstol. Nar han vill halsa pa mig lyfter personalen ner honom fran balkongen. Denis ar lam fran midjan och nedat. Nar jag sager till honom att jag kommer tillbaka nar han har blivit president i Bolivia borjar tararna rinna nerfor hans mammas kinder. Barn med stigman respekteras mer likvardigt nu an tidigare, men utvecklingen gar langsamt.
Vi besoker fler projekt. I projekt 2735, Niño quirquincho feliz, har man med hjalp fran CCF och den japanska ambassaden i Bolivia, startat en idrottsskola. Nu inriktas den pa fotboll men i framtiden kommer man aven ha tillval basket och volleyboll. "Idrotten ar ett satt att halla ungdomarna borta fran trubbel" sager projektpersonalen. Det glader mig att se ett fungerande samarbete mellan CCF och en annan donator. Generellt arbetar manga bistandsorganisationer sjalvstandigt, men insikten om vikten av samarbete okar.
Aven i projektet Estrella del Sur ar mikroforetagandet blomstrande. Har har vissa foraldrar till fadderbarnen startat egna rullande matvagnar. En av kvinnorna som saljer salchipapas, korv med pommes frites, med ett blatt forklade med CCFs logga och namnet "Hamburger Sur" pa forklarar tarogt hur tacksam hon ar over att kunna dra in en inkomst till familjen. Pa projektet tillverkas traningsoveraller och andra traningsklader som saljs i staden, man vaver sjalar och har blivit prisbelonad pa hantverksmassor for sitt parlhantverk.
"Vad vet man om Bolivia i Sverige?" undrar Franco. Jag berattar att mediabevakningen over Latinamerika ar anmarkningsvart dalig, trots att de stora politiska forandringar som pagar pa kontinenten borde vara av stort intresse. Kanske ar vastvarlden radda for att underklassen och ursprungsbefolkningarna kommer resa sig for mycket. For vad hander da? Vad hander nar vastvarlden exempelvis inte kan fortsatta kopa ravaror fran dessa lander till skamligt laga priser, pga att landerna borjat ta ut rattmatiga priser. Franco och jag ar overens om att utvecklingen i landet och pa hela kontinenten ar mycket intressant. Och vi ar overens om att det overforande av ekonomiskt stod som exempelvis CCF star for inte ar nagot som mottagarlanderna och projekten ska behova sta i tacksamhet for. Franco haller med mig om att det ar ett satt for vastvarlden att "betala av sin koloniseringsskuld".
Comments
Kram mamma
Kram från Karin B
Barnfonden