om barn och rätten att få leva som det

Få har väl kunnat undgå namnen Vetlanda och "Louise" i den senaste veckans nyhetsström. En knappt 15-årig flicka berättar för Janne Josefsson i SVTs Uppdrag granskning om det sex år långa helvete hon upplevt efter att som 9-åring ha blivit utslängd på gatan av sin mamma och förpassats att leva i Vetlanda med sin psykiskt sjuke, grovt missbrukande pappa belastad med ett tungt brottsregister och täta besök på rättspsykiatriska avdelningar. Flickan ska under de följande åren komma att få leva i total misär, i en trasig husvagn eller under bar himmel i tiotalet minusgrader medan hennes pappa kontinuerligt utnyttjar henne sexuellt och tvingar henne att blanda hans droger. "Ni skall veta att de värsta sakerna som jag gått igenom, kan inte visas på TV" skriver hon i ett öppet brev till SVT. Se dokumentären på www.svt.se

Det får inte hända. Det händer.

I samma andetag kritiserar Lars Adaktusson i en debatt i SVT morgon sin journalistkollega Janne Josefsson hårt för att nyttja "ångvältsmetoder" i sin journalistik och hänga ut enskilda individer. Mycket kan sägas om Janne Josefsson. Knappast känd för sin försiktighet och mjuka framtoning. Men när denna debatt förs i samma andetag som ovanstående Josefsson i en dokumentär blottar en kommun och social myndighet som under sex års tid med fullständig medvetenhet och insyn i ett minderårigt barns misära levnadsförhållanden, inte lyfter ett finger, blir kritiken märklig.

"Jag är åklagare, domare och i vissa fall också döden", säger den grävande journalisten Janne Josefsson. Citatet är hämtat från Lars Adaktussons första inlägg som kolumnist på Svenska Dagbladet, http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_15055576.asp, där Adaktusson i nästa andetag frågar om "man kan tycka att den hållningen (Josefssons, min anm.) vittnar om en skrämmande självbild, att den är oförenlig med respekten för personlig integritet – och samtidigt hylla den undersökande journalistiken?"

Adaktusson menar att Josefsson brister i empati och ansvarstagande när han "hänger ut" människor. Josefsson anser att hans arbete ofrivilligt ger honom åklagarens och domarens makt. Debatten är nödvändig. Så är även Josefssons journalistik.

Comments

Anonymous said…
Hej Stina!
Vilken bra blogg du har, funderat pa att bli journalist eller??? Du skriver sa bra! Har inte hunnit läsa alla inläggen ännu men jag skall! Har du tittat in pa min blogg? www.thelinmacharette.blogg.se
Kramar Maria
Anonymous said…
Efter att ha läst igenom dina inlägg säger jag det igen: Du borde bli krönikör "på riktigt"!

/Claes

Popular posts from this blog

Det kom ett brev

Två tankars konst

Det du ser är det du får?