migradollars
Fem miljarder dollar. Enligt den Latinamerikanska utvecklingsbanken är detta summan som de latinamerikanska migranter som lever och arbetar i Spanien skickade till sina hemländer år 2006.
När jag bodde hos min lillebror Allan, mamma Loly och de andra i det rosa huset vid gathörnet i det lilla samhället Copán i Honduras för tre år sedan, så handlade det mesta i Allans medvetande om fest. Turisterna var många i det lilla samhället tack vare de vackra bevarade mayaruinerna som nu stolt kunde exponeras för nyfikna välbetalande. Unga turister, gärna kvinnliga, genererade mer fest. Framtidsplaneringen hos Allan och hans vänner sträckte sig till nästa kväll. När han hade tjänat ihop tillräckligt med pengar så skulle han öppna en egen bar på taket på familjens hus. Alkoholen fick många att glömma den skrala kassan och politiska instabiliteten och korruptionen i landet.
Nu har Allan, hans nyblivna fru och deras lilla dotter flyttat till Los Angeles. Som hos många andra i Central- och Sydamerika lever fortfarande den amerikanska drömmen hoppfullt kvar. Kanske kan tillvaron bli lite mer lönsam. Kanske.
Magnus Linton hänvisar, som många andra, Los Angeles till the immigration capital of the world. I USA finns idag 40 miljoner hispanics. Tio miljoner av dessa anses vara illegala, rättslösa invandrare. Styrande i landet står rådvilla inför tillströmningen av nya, villiga arbetare. Samtidigt som man bygger murar vid gränsen mot Mexico och inte räds att eliminera inkräktande migranter, så inser man att illegala invandrare i övervägande del är de enda som vill utföra okvalificerade städjobb. Workers rights har blivit synonymt med immigrants rights, menar Linton. Förfalskningsverkstäder tillverkar falska id-handlingar vilka kan vara en väg in i ett hårt och dåligt avlönat dagsverke på en byggarbetsplats. Den amerikanska dagligvarujätten Wal-Marts utstuderade arbetsvillkor håller, enligt Linton, de lågavlönade anställda i ett ekonomiskt koppel: deras lön går precis att leva på, om de storhandlar på Wal-Mart.
Allan och hans unga fru vill flytta tillbaka med dottern till Honduras. Den amerikanska drömmens gyllene uppvaknande blev inte så pengastinn som önskat. I Honduras har han i alla fall familj och vänner, säger han.
Mönstret känns igen. Utbildningar valideras inte likvärdigt i det nya landet. Språkförbistringar skapar misstänksamhet istället för nyfikenhet. Ingenjörer kör taxi. Trångsyntheten och igenkännandet anställer.
När jag bodde hos min lillebror Allan, mamma Loly och de andra i det rosa huset vid gathörnet i det lilla samhället Copán i Honduras för tre år sedan, så handlade det mesta i Allans medvetande om fest. Turisterna var många i det lilla samhället tack vare de vackra bevarade mayaruinerna som nu stolt kunde exponeras för nyfikna välbetalande. Unga turister, gärna kvinnliga, genererade mer fest. Framtidsplaneringen hos Allan och hans vänner sträckte sig till nästa kväll. När han hade tjänat ihop tillräckligt med pengar så skulle han öppna en egen bar på taket på familjens hus. Alkoholen fick många att glömma den skrala kassan och politiska instabiliteten och korruptionen i landet.
Nu har Allan, hans nyblivna fru och deras lilla dotter flyttat till Los Angeles. Som hos många andra i Central- och Sydamerika lever fortfarande den amerikanska drömmen hoppfullt kvar. Kanske kan tillvaron bli lite mer lönsam. Kanske.
Magnus Linton hänvisar, som många andra, Los Angeles till the immigration capital of the world. I USA finns idag 40 miljoner hispanics. Tio miljoner av dessa anses vara illegala, rättslösa invandrare. Styrande i landet står rådvilla inför tillströmningen av nya, villiga arbetare. Samtidigt som man bygger murar vid gränsen mot Mexico och inte räds att eliminera inkräktande migranter, så inser man att illegala invandrare i övervägande del är de enda som vill utföra okvalificerade städjobb. Workers rights har blivit synonymt med immigrants rights, menar Linton. Förfalskningsverkstäder tillverkar falska id-handlingar vilka kan vara en väg in i ett hårt och dåligt avlönat dagsverke på en byggarbetsplats. Den amerikanska dagligvarujätten Wal-Marts utstuderade arbetsvillkor håller, enligt Linton, de lågavlönade anställda i ett ekonomiskt koppel: deras lön går precis att leva på, om de storhandlar på Wal-Mart.
Allan och hans unga fru vill flytta tillbaka med dottern till Honduras. Den amerikanska drömmens gyllene uppvaknande blev inte så pengastinn som önskat. I Honduras har han i alla fall familj och vänner, säger han.
Mönstret känns igen. Utbildningar valideras inte likvärdigt i det nya landet. Språkförbistringar skapar misstänksamhet istället för nyfikenhet. Ingenjörer kör taxi. Trångsyntheten och igenkännandet anställer.
Comments